Tiden

En tur till Nässjö och fikar med fina sonen och hans fina sambo. Som vanligt jättesmarrigt fikabröd eftersom sambon är konditor. Vi pratar framtidsplaner och vi tittar på gamla bilder i album. 

Lite senare äter jag påskdagsmiddag hos min syster och svåger. 

Mamma är förstås med och vi pratar om gamla minnen. 

Roligt och sorgligt, huller om buller.

Och ständigt återkommer vi till hur fort tiden har gått och hur fort den går. 

Och hur ska vi ta till vara den ännu bättre?

Ingen av oss har svaret.

Kanske är det så att det inte finns något svar, mer än att försöka njuta varje stund...