Vardagens lycka

Först och främst vill jag be om ursäkt för den taskiga layouten här. Håller på och experimenterar och testar så ganska snart hoppas jag att det blir bättre och snyggare.

Annars har det varit en helg med kärlek. Lilla Amanda och hennes mamma var här och det var så härligt. Promenader, god mat och fika.
Och massor av kramar och blöta pussar.
Det är roligt att vara mormor, men det låter väldigt gammalt. Min mormor hade knut i nacken, chrimpleneklänning, hatt och korsett. Och det har ju inte jag.

Nu när vardagen har tagit vid igen så försöker jag som vanligt skapa vardagslycka. Att bli glad när jag kommer hem är viktigt för mig; att det är vackert porslin jag äter på, fina ljuslyktor med tända ljus, snygga lakan och handdukar, en harmonisk miljö, maten upplagd på ett lockande sätt.
Jag tror att allt detta är ingredienser i ett lyckligare liv.
I förra veckan dog en av mina bästa kompisar från småskolan. Via FB har vi mötts igen (dock inte fysiskt) och pratat om hur roligt vi hade när vi var små flickor.
Som vanligt tänker jag alltid att det är nuet som gäller; att det är nu jag lever; det är nu jag ska ta tillvara livet. Och sen spelar jag Dylan och det finns ingen som han som kan berätta om hur allt är.

Hemodlat från min vän M, som karameller på köksbänken,

Sprickfärdiga plommon, ser ni skiftningarna mot det rostfria durkslaget.