Gott Nytt år

Årets sista dag är här och jag vill ge goda tankar till alla vänner och läsare här. Ser fram emot ett nytt år men är väldigt tacksam för det gamla. 

Mamma lämande oss den 12 juli efter  en lång tids sjukdom och det var svårt. Fortfarande har jag inte sörjt klart men det får komma när det kommer. Hon var en storartad människa som är mycket saknad.

Den 24 oktober kom vår lilla Elsa, Jakob och Pernillas första barn. Så roligt att bli farmor.

Och även om Amanda har många efterverkningar efter sina tuffa behandlingar så är jag så innerligt glad att hennes MR har varit bra hela året.

Kärleken till P har vuxit och stabiliserats och det är härligt att planera för en framtid tillsammans.

  

Men först ska vi fira nyår. Vi ska äta en god och lyxig middag och bara njuta av varandras sällskap. Och när tolvslaget är inne ska jag önska oss alla och vår värld mera ljus och mera värme...

Uppgradering av mig själv

Idag har jag varit piggare och det känns att den eländiga förkylningen har vänt. Så lättad. Har plockat i olika lådor och tänker att jag måste få ordning överallt här hemma. 

Märker hur eftersatt allt har blivit under de sista åren när mamma var så sjuk och behövde hjälp. Tänker också att när det gäller ordning och strytur så vill jag uppgradera mig och mitt liv.

Bli en ny version helt enkelt. 

Jag är så trött på att inte ha ordning på alla papper och grejor. Jag vill slippa leta hela tiden och slippa oroa mig över att jag ska missa något viktigt.

Så det får nog bli ett nyårslöfte helt enkelt.

En ny Ywonne, en Ywonne 2.0.

Om julen

Det blev en fin julafton. Alla var glada och vi åt god mat och hade det trevligt. Kände mig så rik som fick fira jul med två av mina barn. Det tredje kommer efter jul och då blir julafton igen.
Det är också extra trevligt att min P och mitt ex kommer så bra överens.
Det är så det ska vara tycker jag och känner mig lycklig över att de gillar varandra.
Min systerson Viktor var också med.
Fick så fina julklappar.






Vit perkolatorbryggare, lyxiga spaprodukter, vacker ljusstake och inte minst en underbar ring av P. Det är roligt att få blandade lyx- och nyttogrejor.


































Men jag blev riktigt sjuk på juldagen med jättejobbig hosta och ont i kropp och hals. Det var meningen att P och jag skulle haft vänner på fest ikväll men det fick vi ställa in. Som vanligt har ju hösten varit stressig och det brukar alltid resultera i en infektion när man väl slappnar av. Ikväll känns det dock som om det har vänt så nu kan jag planera nyårsfirandet.

Om att blogga

Njuter av att alla julblommor, både de jag har köpt och de jag har fått. Är lite trött, sådär som man blir efter den urladdnign julafton trots allt är. 

Har blivit förkyld så det är gott att inte ha så många plikter och bara kunna ta det lugnt. 

På sista tiden har jag funderat över bloggandet. 

Jag skriver här främst för att det är roligt och ibland intressant att titta tillbaka och minnas vad som har hänt. Jag skriver förstås inte om mitt mitt innersta. 

Brukar säga att jag är personlig men inte privat här.

Ibland får jag synpunkter på vad jag har skrivit och jag menar att det är upp till var och en att läsa min blogg. Det är mitt liv jag skriver om här och är jag glad och lycklig så vill jag kunna skriva det. Och skriver jag om något annat så är det också mitt val.

Kort sagt; bloggen är min och jag skriver det jag har lust med för stunden.

Med ett undantag, jag skriver nästan aldrig om mitt jobb eftersom det tillhör mitt offentliga jag. Jaha, därmed har jag kanske gjort ett litet statement.

 Ha en god fortsättning på julen. 

Länge sen

Lördag morgon och alldeles för länge sen jag bloggade. Men det har varit mycket ett tag. Dels på jobbet. Under detta år har vi gett ut sex tidningar samtidigt som jag jobbat med flyktinginfo och att revidera på savsjo.se.

Och dels privat. Många glöggfester har det varit. Dessutom var jag i lördags på stickmys hos fina Linda som, tillsammans med Sarah, har bloggen De otaliga projekten. Vi åt gott, stickade och pratade innerligt. En dag att minnas. 

På kvällen var det familjemiddag hos P med hans barn och barnbarn. Fantastiskt fint.

Men nu är jag ledig och ska julfixa här hemma. Ska bli skönt att göra fint.

Glädjehus

Man kan lätt tro att man har hamnat på ett glädjehus när man kollar på min adventsstjärna på glasverandan. 

Och det har man ju egentligen också.

För mitt hus är ett glädjens hus just nu. 

Trots en jobbig mage den senaste veckan så är jag fylld av glädje och förväntan inför mycket i livet.

Inför jul och adventstiden, inför min kommande flytt, inför roliga fester som väntar...

Sorgen efter mamma börjar komma ifatt mig nu och jag gråter en stund och sen ser jag framåt igen.

Ser glädjen i nuet och i det stora att få leva.

Skön lördagskväll önskas er alla. 

Julen

Nu är det bestämt att barnens pappa kommer hit och firar julafton med oss. Så himla skönt att vi kan ses alla och umgås med varandra.

 Egentligen skulle min syrra och hennes nära och kära kommit också men de har fått förhinder.

Så nu blir det Åsa, Pelle och Amanda och Jakob, Pernilla och lilla Elsa, samt barnens pappa.

Och så min P förstås.

Är säker på att det blir en trevlig jul.

Helgen och nuet

En underbar helg  har det varit. Åkte till P igår och hjälpte honom att byta gardiner. Sen åt vi gott och pratade och pratade.

Vårt prat tar liksom aldrig slut och det är så underbart.

Idag sov vi länge och sen tog vi en promenad i ett adventspyntat Nässjö.

Känns fint att jag ska bo där så småningom, tillsammans med P.

Och just nu håller vi på och planerar vilka möbler vi ska ha och hur huset ska renoveras.

Känner mig lite som en tonåring ibland.

Och det är så härligt.

Vi fikade på Thimons också och satt där  och pratade och kollade på alla fina julbelysningar och drömde om framtiden. 

Och nu är jag hemma och njuter av alla ljus.

Så glad för allt som lyser i denna mörka värld.

En liten utflykt

Idag var planen att min syrra och jag skulle ta en sväng till Jönköping. Jag ville till IKEA och hon skulle köpa Fenjal badolja. 

På det stora möbelbaruhuset var det knökat med folk och vi gick snabbt igenom. Jag hade med mig lite julpapper och en plastburk ut, typ. 

Sen var det dags för badoljan. Vi gick till Åhlens för där finns den.

Det gick snabbt att hitta den och vi var snabbt ute igen.

Sen tittade vi in på ett par ställen till men tröttnade rätt snabbt och gick mot bilen.

Det var så himmelens skönt att styra mot Nässjö och väntande kaffe hos Jakob och Pernilla och lilla Elsa. Syrran hade köt en fin bok till den lilla och vi turades om att ha henne i våra famnar.

Det är så himla underbart att ha blivit farmor (även om det låter gräsligt gammalt).

Sen åkte vi hem till vårt lilla Sävsjö igen.

Och nu sitter jag i soffan och njuter av stickning och lite gott att dricka. 

Men snart blir det bad. Även jag köpte Fenjal badolja.

Länge sen...

Jag njuter av fredagskänslan. Det har varit en jobbfylld vecka, men intressant och spännande. Så det är gott att landa i soffan.

Min älskling är förkyld så vi ska inte ses förrän på söndag. 

Det är länge sen jag bloggade.

Ibland blir det bara så, utan n ågon speciell anledning.

Men mycket roligt har hänt.

Amandas senaste MR var bra, en glädje så stor som jorden själv.

Och den 24 oktober blev jag farmor till en liten bedårande Elsa. Helt underbart.

Jag är så tacksam för mina fina barn och barnbarn, det är en sån rikedom.

Och jag är också glad och tacksam för att jag ska flytta ihop med min P. Längtar efter att dela mitt liv och vardag och fest med honom.

Tisdag

Det är tisdag och jag städar och fixar här hemma. På lördag ska P och jag ha vänner här hemma på middag. 

Ska bli så roligt.

Annars har det idag varit en tung dag. Jag saknar mamma så mycket och jag kan inte förstå att hon inte finns här mer. 

Gång på gång får jag hejda mig nör jag går mot telefonen för att ringa henne.

På måndag ska vi ha urnsättning och det blir en sorglig dag.

En väldigt sorglig dag.

När det inte blir som planerat

Igår skulle P och jag ha gått en lång promenad men så fick vi för oss att åka hem till hans föräldrar och fika. Jag bakade blåbärsmuffins som vi tog med oss och det blev en fin stund tillsammans. De är så fina hans föräldrar och jag är så glad i dom.

Sen åkte vi till Sandsjöbaden och käkade och det var meningen att vi skulle göra det lite snabbt. För efteråt skulle vi kolla på opera på Kulturhuset här hemma. Men så började jag frysa och mådde inte bra så vi åkte hem och parkerade oss i soffan istället.

Och det blev så bra det också.

Ibland är det så gott att bara följa med strömmen och inte planera så mycket.

Och vi hann prata så länge ute i Sandsjöbaden så vi hann se solen skifta från gult till rött. Det är så det är med P, vi pratar och pratar och pratar och det är så himla härligt.

Och jag är aldrig lyckligare än då...

Arbete och stilleben

Efter en helg fylld av mycket arbete, gott arbete, känns det skönt att det börjar bli lite fint här hemma igen. I flera veckor har mycket av mammas grejor stått framme och jag har känt mig lite lamslagen av allt. Nu har jag betat av en del och är på god väg med resten.

Skapar små stilleben för att ännu mera känna hur gott det är att ha det fint och undanplockat.

 På glasverandan har jag gjort höstfint och det går att njuta där ännu ett tag.

En underbar bukett från P som jag fick igår när vi käkade middag tillsammans.

Lite tankar i kvällen

Kvällen är ännu inte mörk när jag går på promenad och jag kan fortfarande ha bara kofta på mig. Det är skönt att gå och låta tankarna vandra som dom vill.

Kände mig lite glad och lättsam när jag kommer hem igen.

Tidigare ikväll var jag hos honom som jag är god man för och fikade. Det blev en härlig men vemodig stund. Efter kaffet skulle vi kolla på min ipad efter ett nytt soffbord till honom. Han var snabb till beslut och visste precis vad han ville ha. Tänkte på hur det var i omsorgens barndom när utvecklingsstörda inte fick bestämma något själva. Tänkte också på att det fortfarande är så ibland och det gör mig både arg och ledsen. 

När bordet var beställt sjöng vi tillsammans. Det blev både Flottarkärlek, En gång vi seglar i hamn och Engelska flottan har siktats vid Vinga. Det var så härligt att sitta tillsammans i hans soffa och sjunga högt och lite falskt och känna livet i sig. 

När det var dags för mig att gå sa han att han saknade sina föräldrar; att han inte ville vara föräldralös. Och då slog det mig att precis så känner jag också.

Jag vill verkligen inte vara föräldralös.

Ännu en helg

Ännu en fin helg är till ända.

Igår var Helena och jag på stickstämma på IM och det var så roligt och härligt. Jättegod mat och trevliga människor.

Köpte förstås lite garn men det var nästan bara kompletteringar.

Den danska pälsullen ska jag ha till en tröja där jag redan har en del av samma garn. Garnet till höger ska också bli till en tröja där jag redan har två likadana härvor.

Nystanen upptill ska bli julklappsssockar.

Så jag är så nöjd att det bara blev fem hekto garn.

Idag har P hjälpt mig att rensa i garaget och riva gammal bråte. Finns inga ord för hur skönt att bli av med det. I veckan ska vi låna släp och och frakta allt till tippen.

Jag är så tacksam för att han har hjälpt och hjälper mig med detta för det är så tungt att orka det själv. Nu håller jag på och fortsätter städa här inne och ska snart ta en fruktstund.

Är så tacksam för allt jag har.

Helgkänsla

Bjuden på godaste lunchen hos Margareta och Lennart idag. Färsk panerad spätta med underbara tillbehör. Så trevligt och så gott.

Och nu softar jag i soffan och njuter av tanken på att jag ska sticka i Vrigstad hela dagen i morgon. I morgon kväll kommer P hit och vi ska bara vara med varandra. Kanske dricka lite vin, kanske äta något gott till...

Men mest hålla handen och prata om allvar och roligheter, lite huller om buller som vi brukar göra.

Ha en fin lördag alla finingar.

Hur blev det så här?

Det är kväll här hemma i mitt hus, ljuslyktorna brinner och det står färska blommor på bordet. Jag har plockat fram de stickningar som ska få följa med mig till helgens stickstämma i Vrigstad och jag längtar så jag kan spricka efter alla goda samtal och fina möten med härliga stickerskor. Så kollar jag på nyheterna och ser bilderna på flyktingar som ungrarna sprutar tårgas och vatten på.
Hur kan det vara så hemskt och hur blev det så hemskt?
Ibland förstår jag inte världen jag lever i och jag vill bara tro att allt är en mardröm.

Om att skiljas

I år var det tjugo år sen vi skildes, min exman och jag. Att skiljas är förstås aldrig lätt och särskilt  inte när man har mindre barn.

Såklart var inte vår skilsmässa så himla lätt men jag är ändå lite stolt över att vi har fixat den så bra. Vi har samarbetat i allt som har rört barnen och det har varit så gott.

Numera ses vi ibland när barn och barnbarn fyller år och det är alltid trevligt.

Ibland är hans sambo med och ibland är min kärlek med. 

Och det funkar alltid lika bra.

Så skönt det är när man kan agera vuxet och inte utsätta barnen för slitningar och konflikter.

Man kan ju faktiskt inte hjälpa att ibland svalnar känslorna i ett förhållande.

Det är förstås tufft när det händer och jag kan lova att ingen frivilligt väljer det. Men alldenstund det ändå sker så är det viktigt att komma ihåg att man är en vuxen person som måste ta ansvar för sin relation; oavsett om man är den som lämnar eller lämnas. 

I vårt land går man in frivilligt i relationer och måste vara medveten om att det innebär ett stort ansvar också. 

Därför är jag så himla tacksam och glad för att det var så trevligt att träffa barnens pappa i lördags på Amandas kalas. Och jag är också tacksam för att min P också tycker det är så trevligt att träffa honom.

Dagen

Det har varit en lycklig dag.

Vi var hos Amanda och åt en härlig middag. 

Så kul att vara med den lilla gullungen. 

Sen åkte vi hem till P och käkade krabba och åt het räkröra och drack gott vin.

Sen slappade vi i soffan och nu ligger vi i sängen och pratar och läser.

Livet är så gott.

Den största välsignelsen

Äntligen fredag och en fullmatad helg är på ingång. 

I morgon ska P och jag åka till lilla Amanda och fira hennes födelsedag i efterskott. Den 2 september fyllde hon 6 år så nu är det hög tid att hon får sina paket.

Ibland kommer det över mig hur mycket hon har gått igenom. Mer än vad de flesta gör på en hel livstid. Så tänker jag på vilken välsignelse det är att man inte vet vad man ska drabbas av här i livet. Jag tror bestämt att det är den största välsignelsen av dem alla.

Här är Amanda någon gång i våras tror jag.

På söndag ska vi åka på mässa på Elmia. P och jag har en gemensam dröm om att köpa en husbil tillsammans. Det är något jag aldrig trodde jag skulle vilja men man är inte sämre än man kan ändra sig. Är numera helsåld på denna ide´. 

Vi har pratat ihop oss om vad vi vill ha så nu ska vi kolla.

Önskar er alla en fin helg.

Rikast i världen

Jag har det bra rent ekonomiskt. Kan köpa mycket av det jag vill ha och önskar mig. Och jag känner mig trygg med min livssituation.

Men det viktigaste är ändå mina nära och kära och mina vänner.

Jag har många vänner, i olika konstellationer, och det är så himla härligt.

I förra veckan var jag exempelvis bjuden till fina Birgitta som bjöd på makalöst god mat. 

Bland annat den här underbara glassbakelsen.

Det var så himla trevligt att sitta hos henne och njuta av kul sällskap och goda samtal.

Och idag var vi några tjejer som åt lunch tillsammans. Också så härligt att snacka och känna värme och innerlighet. 

Det är så lätt att glömma bort att det viktigaste av allt är kärlek och vänskap.

Så på det sättet är jag nog rikast i världen.

Planer

Frusen och trött men jag har ett hus att komma hem till och ett hem att älska. Dricker te i soffan och försöker förstå det ofattbara som flyktingarna Syrien behöver gå igenom.
Så oerhört tacksam att jag har det så bra.
Fina ungar, jobb, en man att älska, en syster som står mig nära, många vänner och roliga hobbies.
Som lök på laxen har jag spännande framtidsplaner som värmer mitt hjärta.
Det är så härligt att känna framtidstro och tänka i nya banor tillsammans med han som äger mitt hjärta.
Önskar så att alla människor fick ha det så.

Helgen

Måndag igen och jag kan se tillbaka på en lycklig helg, fylld av innerlighet, värme och kärlek. 

I lördags städade jag största delen av dagen och sedan kom P och hade med sig kräftor och Janssons. 

Så gott det var.

Älskar ju kräftor och jag njöt av varje tugga.

Igår blev det låååång sovmorgon och efter frukost/lunch blev det promenad och sedan middag. efter det bio. Vi såg "Så ock på jorden", Kay Pollaks uppföljare till "Såsom i himmelen".

Vi var väl bägge två rätt besvikna.

Det var så mycket klicheér och rätt så gapig dialog.

Men det var ändå mysigt att sitta där i mörkret och koppla av.

Mycket av mammas grejor är nu utplacerade hemma hos mig men det är ännu lite kvar. Så skönt det blir när allt är färdigt och jag kan släppa hela den biten.

Nu är det en hel arbetsvecka och jag hoppas den blir bra och jag får känna att jag gör nytta. Min jobbdator har lagt av så det finns mycket webbarbete att göra för att hinna ikapp.

Ha det gott alla fina som tittar in här.

Önskar er allt gott.

Ha en fin helg

Och det är första höstfredagen och det känns gott att boa in mig i soffan med stickningen. Har börjat på en kofta till Jakobs och Pillas första barn som ska komma i oktober.

Gläder mig så åt att bli farmor. 

En ny liten människa att lära känna och inte minst älska.

Idag blommade också mina höstastrar och det är så roligt att gå ut och plocka en bukett. Blommor är en sån rikedom. Fick plommon av grannen och det var en särskild känsla att lägga några på en av fruktassietterna som mamma målade när jag var en liten flicka. Nu har jag fått dom i min ägo och det är en sån rikedom.

I morgon kommer P hit och vi ska äta gott och gå på bio och bara njuta. 

Känns så fint.

Sommarens sista dag

Så här på sommarens sista dag tittar jag tillbaka lite och funderar på hur den här sommaren egentligen blev. Kan konstatera att den bara har rusat förbi. 

Det mesta har ju genomsyrats av mammas sjukdom och död och både Helena och jag har levt under stor press och varit oerhört stressade.

Idag ska vi städa mammas lägenhet och sedan är allt det praktiska färdigt.

Alla mammas saker och målningar är nu delade och det återstår nu att bearbeta allt det känslomässiga också. 

P och jag har varit ute på två kortare resor, först i Stockholm och sen till Dalarna. Jag är så glad för det och jag är aldrig så lycklig som när vi reser tillsammans. 

Nu planerar vi roliga saker att göra i höst och det blir en fin motvikt till all sorg som har varit.

Livet fortsätter.

Inte ens noll

Det är minus på mitt kraftkonto just nu.

Flera år av stress och oro för mamma har tagit ut sin rätt och jag är så trött, så trött.

Det finns bara en väg nu och det är uppåt.

Ditt och datt

Och det är måndag morgon och jag äter blåbär och youghurt. Om en stund ska jag gå till jobbet. Semestern är slut för denna gången och det är dags att ta tag i jobbets vardag igen.

Är ganska trött men tänker att jag inte kan vara annat efter denna annorlunda sommar.

Mammas död sitter inte utanpå och jag saknar henne väldigt mycket.

Har svårt att åka ensam till hennes lägenhet så igår följde P med och hämtade en del av det som jag ska ha.

 I förra veckan kom vi hem efter att ha varit i Dalarna i fem dagar.

Dagar fyllda av museibesök, trevliga middagar, goda vänner och mycket kärlek. 

Det är så roligt att resa med P. Vi pratar mycket i bilen och han kör och jag stickar. 

I Ludvika bodde vi på ett fint hotell som var vackert inrett. I rummet fanns citat från bygdens store poet, Dan Andersson. Kändes fint för en poesinörd som mig.

När P fyllde i försomras fick han en biljett av mig till Sävsjö Celebration och i lördags var det dags för den stora festen. Höjdpunkten var förstås Ola Salo. Han var helt magnifik.

Och nu jobbet..

Världens bästa jobb

Ja, idag var det svårt att hitta ett bättre jobb än mitt.

Har varit ute och tagit bilder till kommuntidningen som kommer ut i september och samtidigt blev det en hel del sommarbilder att kunna användas nästa år.

Det är så bra att kunna ordna det så.

Vi avslutade fotosessionen ute i Komstad där vi också tog vårt eftermiddagsfika.

En härlig dag helt enkelt.

Och nu ska jag göra mig fin och gå på fest, mitt på blanka tisdan.

Det är här och nu som gäller.

Måndag

Det har varit en trevlig dag på jobbet. Det var många som hade kommit tillbaka från sina semestrar så det var liv och rörelse i Kommunalhuset.
Men när jag kom hem var jag jättetrött och sov ett par timmar.
Och nu har jag stickat lite på ett par strumpor och snackat med syrran.
Har också haft ett långt samtal med han jag älskar.
Det är gott att kunna prata så med varandra.

Dagar av kärlek

Mamma begravdes i torsdags och det var en dag fylld av kärlek. Begravningsgudstjänsten var mycket vacker och blev precis som Helena och jag ville. 

Efteråt hade vi lagat mat och hade minnsesstund för de närmaste hemma hos syrran. Det var varmt och innerligt och fyllt av både skratt och gråt. 

Och nu kommer dagar med arbete och med att försöka förstå att mamma är borta - för alltid. Såklart lever hon kvar i våra hjärtan men efter år fyllda av omsorg om henne så är det nu ett stort tomrum att fylla. 

Jag känner mig oerhört trött och slut och behöver få landa och bara få vara i det som nu är mitt liv.

Offerkofta och tacksamhet

Ibland tänker jag på en av mina gammelmostrar. Hon hade en sångröst som få och var en vacker kvinna med bruna ögon och tjusig håruppsättning. Alltid korsett på sig så att figuren var timglasformad. Hon blev tidigt änka och hade inga barn så därför betydde min mamma väldigt mycket för henne. Och mamma - och för den delen pappa - ställde alltid upp för henne. De flyttade henne otaliga gånger, mamma sydde gardiner och pappa spikade tavlor. När hon kom på besök till mormor var hon alltid hemma hos oss också och när hon varit svårt sjuk var hon en längre tid hos mamma och pappa som konvalescent.
Egentligen var hon en ganska rar kvinna men så fort hon var med oss så gnällde hon. Allt var fel i hennes liv. Hon hade inga vänner, dåliga bostäder och grannar som var högljudda. Det fanns inget som var bra. Och eftersom mamma och pappa var snälla människor lyssnade de på allt klagande och försökte hjälpa till i alla lägen. Vi andra som var runt omkring tyckte också synd om lilla gammelmoster och ägnade timmar åt att lyssna på henne och ömka henne.
Så dog hon och det blev bouppteckning. Mamma fick med sig en stor koffert hem fylld med foton och väl hemma satte hon sig och tittade igenom alla bilder.
Och vad fick hon se?
Jo, en gammelmoster som log och skrattade och var på det ena kalaset efter det andra. Fullt med folk och glada människor.
Inga sura miner och ingen dysterhet.
Så egentligen hade hon haft ett ganska bra liv.
Men eftersom vi tillät henne att ständigt ha offerkoftan på sig och kände oss skyldiga så fortsatte hon ju att gnälla och tycka synd om sig själv.
Nu menar inte jag att man inte ska få krisa och tycka att livet är skit ibland, men jag har svårt för de som inte tar ansvar för sina liv och skyller på andra.
I såna lägen är det bra att jobba med sin tacksamhet. Att påminna sig om allt som faktiskt är bra i ens liv. Själv brukar jag varje kväll tänka igenom vad jag är tacksam för. För trots Amandas cancer, mammas död och tusen andra kriser så har jag väldigt mycket att vara tacksam för.
Och så tror jag det är för de flesta.

Allt fortsätter

Idag har det varit en ganska tung dag.

Tänker mycket på mamma och om vi kunde ha gjort något mer för henne nör hon levde.

Såklart kunde jag ha gjort det, det kan man alltid.

Men samtidigt måste man tänka på sin egen förmåga och vilken kraft man har.

Och utifrån det så har jag gjort allt i min makt för att mamma skulle ha det gott och bra under sin sista tid i livet.

Just nu känner jag mig trött och det är svårt att tänka på att jag ska börja jobba i morgon. Sommaren har inte inneburit någon vila och tanken på en lång höst lockar inte. 

Men det är väl som vanligt att det är en dag i taget som gäller.

Och att försöka vara så kärleksfull som möjligt, både mot mig själv och mot min omgivning.

Ett sätt att se framåt är ju att betrakta de små kläderna som Jakob hade som bäbis. Jag har tvättat allt och nu ska det överlämnas till Jakob och Pilla när de ska få barn till hösten.

 Ja, livet fortsätter och jag är övertygad om att mamma är med oss, på något sätt.

En liten tripp

Vi har varit några dagar i Stockholm. Det var skönt att komma bort lite; skönt att slippa oroa mig för mamma hela tiden. 

Första kvällen bjöd P på härlig middag på en sydamerikansk krog på Fleminggatan. Helt underbar mat och väldigt fint att kunna sitta ute och njuta av folklivet och av varandra.

Och mätta blev vi.

Andra dagen var vi hos kära Sonja och Conny och blev bjudna på lunch och eftermiddagskaffe. Samtalsämnena ville aldrig ta slut och det var så himla härligt.

Efteråt gick vi på Fotografiska och såg flera häftiga utställningar som verkligen lämnat spår hos mig. Kvällen avslutade vi med en öl på en båt vid Stadsgårdskajen. 

Och igår åkte vi hem genom ett sommarvackert Sverige.

Det är kul med små korta resor ibland. Man hinner mycket mer än man tror och det är mysigt att sitta tillsammans i bilen.

P kör och jag stickar. 

Och så pratar vi.

Hjärtat värms

Det är fantastiskt att få uppleva all värme och omsorg från släkt och vänner när livet är lite tufft. Jag har fått massor av blommor och fina kort med hälsningar sedan mamma dog. Det gör mig så glad och rörd och betyder så ofantligt mycket.

Tack

Mamma dog i söndags kväll och saknadnen är enorm.

Men jag känner också lättnad över att hon slapp ifrån all sjukdom.

Igår kväll var vi i Vallsjö gamla kyrka på tacksägelse för henne.

Det blev en så fin stund och det kändes ljust och vackert.

Många kom fram och kramade om oss och det är gott att vara omsluten av värme och kärlek.

När mammas namn hade lästs upp tände man ett ljus för henne och det lyste med en varm och klar låga. 

Precis som mammas liv har varit - varmt och klart och fyllt med kärlek.

Jag är så tacksam för mammas liv och för att just hon fick bli min mamma..

Lite senare på kvällen grillade P och jag och jag fylldes återigen av kärlek och värme.

Den största lyckan

Sent igår eftermiddag fick jag veta att lilla Amandas senaste MR var helt perfekt.

Fatta den glädjen.

Den går utanpå allt annat i mitt liv och jag känner mig så oerhört ödmjuk som får vara med om detta.

Gläds med mig!

Livet just nu

Har egentligen semester men är så långt från ledighet man kan komma.

Min syster och jag är med mamma så mycket vi kan och däremellan tänker vi på henne och oroar oss. Vi sitter hos henne när hon sover och när hon är vaken pratar vi om gångna tider och hur roligt vi har haft det. Det är värdefullt, vackert men sorgligt.

Under tiden stickar vi och försöker låta händerna ta hand om själens oro.

När jag är hemma försöker jag göra lite fint och njuter av att pionerna äntligen blommar. 

Älskar för övrigt pioner.

I lördags firade Jakob sin 28-årsdag och det är svårt att förstå att min yngste är så gammal. Han och Pilla hade ordnat med så gott grillat och en fantastisk cheesecake hade Pilla gjort till efterrätt. P och jag var där tillsammans med Pillas föräldrar och Min exman och hans kvinna. 

Det var så trevligt och kvällen var ljummen när vi gick hem genom Nässjö på sena kvällen.

När vi kom hem satte vi oss på trappan och drack ett glas rose och pratade. 

Så lycklig jag är som kan prata så mycket med honom jag älskar.

Länge sen nu...

Jag ligger i sängen och det är svalt och skönt i sovrummet.

Längesen jag bloggade nu.

Det har varit mycket att stå i så jag har inte riktigt orkat.

Men firade i alla fall min födelsedag tillsammans med min finaste P. Vi åkte på utflykt till Levanders cafe i Alseda och fikade gott. Sen bar det vidare till Skirö och lite andra platser.

Blev en så fin dag.

Och igår var jag på kalas hos en före detta arbetskompis. Så underbar mat och en underbar kväll.

Nuet

I väntan på det grillade är det gott med en liten förrätt med jordgubbar och färskost med valnötter. 

Fräscht och enkelt.

Annars har vi ätit sillunch och på eftermiddagen drack vi kaffe hos lilla älskade mamma. Vi firade min födelsedag en dag i förskott och åt napoleontårta från Melins.

Så gott.

Och barnen har det gott och vi har det gott och mamma har det gott efter omständigheterna. 

Hon var så fin idag med ny blus och hade orkat äta ute i matsalen.

Det är sånt man är tacksam över i den här situationen.

Resten av kvällen tänker jag tillbringa med lite gott vin i glaset och med tända ljus och värme.

Kommer aldrig på tal att gnälla över vädret för jag är så innerligt tacksam för allt jag har och vädret kan faktiskt vara väldigt ointressant...

En vanlig sketen måndag...

...är aldrig en vanlig sketen måndag.

Nej, det är fin dag som jag är otroligt tacksam att få uppleva.

Så här ska vi dricka vin, äta lite ost och gott bröd.

Njuta av det mirakel som det är lätt att glömma ibland.

Nämligen det fantastiska, underbara livet. 

Önskar er alla en finfin måndagkväll.