Tänker också på hur det var direket efter begravningen, när vi skulle börja ta rätt på hennes saker. Många av hennes hushållsgrejor lade vi i kartonger som skulle till Erikshjälpen.
De där kartongerna stod i ett hörn av lägenheten och jag tänkte inte så mycket på dom innan jag en dag blev stående och betraktade innehållet i dom.
Där var hennes lilla sil hon hade när hon rensade jordgubbar och där var hennes träslevar och kakburkar. Det slutade med att jag tog med mig mycket av hennes hushållsgrejor hem.
Och nu är de en mycket betydelsefull del av arvet efter mamma.
Självklart är det stora arvet hennes förhållningssätt till livet och hennes roliga och inspirerande sinne och den människa hon var, men sen kommer faktiskt de triviala hushållsredskapen. För det är nämligen där jag kan se hennes händers arbete och hennes lust till god och rejäl mat och härliga kakor.
Det där är fina minnen att bevara. Jag har sådant efter min mormor. Enkelt vardagsporslin som får mig att tänka på henne varje gång som jag tar fram det.
SvaraRadera/Anna