Skönt

I morgon börjar jag jobba igen.
Nästan fem månaders sjukskrivning är nu över men jag börjar förstås på deltid till en början.
Ska bli skönt att komma in i normala gängor igen och jag ser fram mot att träffa mina härliga jobbarkompisar igen.

Så rikt

Tänker på att det kan ju kännas rätt dystert att skriva om döden, som i mitt förra inlägg. Men för mig gör tanken på döden att jag blir mer levande.
Som ikväll; har städat och rensat här på övervåningen. Ofrånkomligt blir ju det en resa i minnen. Så jag har läst gamla kärleksbrev, underbara brev från mamma och mormor och födelsedagskort från barnen. Och jag kommer till insikt om vilket rikt liv jag har levt och lever.
Så oerhört tacksam för mitt liv.

Om helgen som kommer

Vi tillhör ju alla kretsloppet. Vi föds och vi dör, vi föds och vi dör...
Döden är det mest demokratiska vi har.
Vi måste alla dö.
Där är vi lika, ingen kommer undan.
Eftersom jag drabbats relativt hårt av döden så tänker jag ofta på den. Vill att tankarna på den ska göra mig mer levande och framför allt att jag ska ta vara på livet i så stor utsträckning som möjligt.
Misslyckas förstås med det ganska ofta men intentionen finns där.
Särskilt när Allhelgonahelgen närmar sig. Hur jag än gör så tycker jag den är lite dyster.
Därför försöker jag samla barn och barnbarn och mamma och min syster och hennes barn och särbo till en middag. Jag vill att vi ska vara tillsammans och äta god mat, ha många levande ljus och prata med varandra. Det lindrar det mörka och lite dystra och påminner om att när vi lever så ska livet levas.

Det ruffliga är bäst

Kan inte riktigt komma till ro.
Många tankar snurrar om hur det var en gång i tiden och hur det är nu.
Om glappet mellan nu och då.
Tänker att jag älskar det ruffliga och icke perfekta.
Lyssnar på detta.

Lyckad kväll

Varit på trevlig stickträff ikväll. Så roligt att prata och känna sig lite sorglös. 

Vi bjöds på en underbar Afternoontea och det var så gott så smaklökarna kryllade sig i munnen.

Och det var så himla fint hus som var roligt att få se.

För övrigt börjar jag jobba deltid på fredag, ska bli så skönt att komma in i vanliga gängor igen.

Idag

Precis uttröttad.

Men väldigt, väldigt glad.

Den bästa

Idag är jag tillsammans med den bästa i hela världen.

Amanda förstås.

Färdigt

Och så här ser det ut sex timmar senare.

Jösses vilket slit det har varit, men så skönt att allt gammalt virke från väggen nu är borta. Min syster och svåger och jag har kört fyra vändor till tippen med fullastad släpkärra varje gång.

Och kolla på nedersta bilden, så fint det har blivit. Ny panel, nya fönster och ny dörr. Och nymålat.

Så nu tänker jag ha lördagsmys resten av dagen.

Lördagsjobb

Det här sysslar jag mef idag.

Att mötas

Med vissa människor är det så enkelt.

Ögonen möts, värme uppstår och ett gott samtal tar sin början.

Det kanske aldrig blir en vänskap av det men jag bär med mig mötet

vidare i hjärtat.

Och det är så gott att känna så.

Tänker på en av mina favvodikter av Hjalmar Gullberg.

Om i ödslig skog

ångest dig betog,

kunde ett flyktigt möte

vara befrielse nog.

  

Giva om vägen besked,

därpå skiljas i fred:

sådant var främlingars möte

enligt uråldrig sed.

 

Byta ett ord eller två

gjorde det lätt att gå.

Alla  människors möte

borde vara så.

  

Rik

Idag är en sån dag när jag känner mig rik. Inte för att lönen kommer i morgon utan för att jag är omgiven av så många fantastiska människor.

Ett axplock från dagen:

Fika och stickning hos en väninna i eftermiddag.

Gott samtal med lilla mamma.

Ena dottern ringer och frågar hur man fixar en bra intervju och jag blir lite mallig för att jag får dela med mig av mina yrkeskunskaper.

Fint mejl från en vän.

Så glad.

En dag

En ljummen dag, fylld med de våta lövens dimma.
En dag med tröttheten vilande i kropp och själ.
En dag där frågorna varit fler än svaren.

I sjunde himlen

Går som på moln idag.

Har nämligen varit på fotvård och fått fötterna omhändertagna.

Så ljuvligt och som vanligt undrar jag varför jag inte gör detta oftare.

Tröttast i stan

Jösses så trött jag är.

Har dansat linedance ikväll och det är minsann träning som heter duga. 

Så nu ligger jag i sängen och lyssnar på Dylan - Series Of Dreams - och funderar på vilken av mina drömmar jag vill förverkliga först.

Godnatt alla fina.

Snart är det jul

En sån här kulen och mörk dag känns det härligt att tänka på julen. 

Så jag har suttit här med tända ljus och planerat julklappar. Känns gott att vara ute i god tid.

Och så har jag stickat klart min lilla jacka i Puddle, från Drops garn. 

Den har varit en surdeg ett tag nu så det är verkligen kul att det bara är monteringen kvar nu.

I sin struktur liknar den faktiskt en äkta fårskinnsjacka.

Nu blir det en spännande ny stickning som jag återkommer till.

Egen komposition den är gången.

Lördag

Hemlagad köttsoppa hos mamma. Annars en trött dag, har märkt att det blir så efter turbulenta dagar.
Och igår var en sån dag.
Skriverier i tidningen som inte var så roliga. Framför allt var de osanna och sånt suger.

Mitt liv och min tro

Ljuset flödar in och jag ligger på favoritplatsen i soffan och dricker förmiddagste.

Funderar på människor jag mött, på etik och moral och om att stå upp för sig själv.

Det senare har jag alltid varit ganska dålig på.

Med det sista halvårets händelser har jag dock tagit ett stort kliv framåt när det gäller att kliva fram och säga hur jag mår och hur jag haft det.

Allt jag har sagt har varit sant och självupplevt och det är bara så en människa kan bli stolt över sig själv och känna sig fri och rakryggad. 

Och jag lever mitt liv efter min moral och mina värderingar. 

Något annat är helt omöjligt.

Eftersom jag tror mycket på det här med sådd och skörd så är det bara så jag kan leva mitt liv.

För det du sår det får du skörda; alla våra handlingar hinner ikapp oss.

Alla kan göra fel och vi är inte mer än människor men det står också fritt att be om förlåtelse.

Det valet har vi alla.

Befriande

Ibland måste man deleta, inte bara dokument, utan också människor. 

Jag menar förstås rent bildligt.

Det finns ju alltid folk i ens närhet som suger energi, som tar mer än de ger och skapar skuldkänslor. För min del har jag gjort slut med såna energitjuvar.

Lugnt och stilla har jag valt bort dom och går nu min egen väg framåt.

Vilken dag

Jösses vilken omtumlande dag.

Hänt massor, men kan inte berätta något än.

Annars har Amanda bara två dagar kvar av sin cellgiftsbehandling och vi känner det som att vi nu kan se ljuset i tunneln. Och som hon sa själv igår:

- På fedag (ska vara utan r) drar dom nålen och sen hämtar vi Findus (det är kattungen hon är lovad när behandlingarna är avslutade).

Idag

Tröttare än trött.
Sovit väldigt lite i natt och så en dag fylld av möten på olika plan.
Så nu är det soffan som gäller.

Dagens utsikt

Eftermiddagens utsikt har varit mitt bekväma vardagsrum. Efter att ha hämtat syrran vid tåget i Nässjö  ( Dylan hade varit fantastisk) så åkte jag hem och lade mig att läsa i soffan. Somnade så gott efter att tag och nu är jag redo att äta middag. Därefter blir det kursen i linedance.

Idag inleddes Amandas sista cellgiftsbehandling. Bara fyra dagar kvar och sedan är hon färdigbehandlad. Vår älskade lilla unge...

Festen igår

Vilken trevlig kväll det blev igår. God mat på alla ställen och härliga och kloka samtal. Och nya bekantskaper också förstås.
Jag fick hänga med Siv och Tomas och vi hade förrätten. Siv hade gjort en jättegod kräftsoppa och jag fixade bröd och dukning. Sen bar det av till Michael och Maria T där vi fick en härlig risotto. Efterrätten var en mintchokladcheesecake och den åt vi hos Lena W.
Därfter bar det iväg till kulturhuset där vi hängde med alla andra som också deltog i cykelfesten.

Idag blev det restlunch med Siv och Tomas och sedan en sväng till mamma.
Och nu är det lugnet som gäller.
Syrran är i Stockholm och kollar i detta nu på Dylan.
Jag hade så gärna velat vara med men denna gången funkade det inte.
Och då är det bara att böja sig för kalla fakta.

Och nu så blir det fest

Ikväll går cykelfesten av stapeln och jag ska vara med för första gången.

Ska bli roligt.

Som tur är så behöver jag inte laga maten utan har bara dukat och fixat lite runt omkring.

Hade inte orkat att laga maten själv så det här är en bra lösning.

Önskar er alla en finfin lördag.

Nu ska jag till duschen.

Guldträdgård

Ligger fortfarande kvar i sängen. Kan inte se mig mätt på utsikten.

Trevlig helg säger jag

Njuter av hemmets lugn.

Önskar er alla en underbar helg.

Nostalgi

Å, vad jag gillar Thorsten Flinck.

Om civilkurage

Civilkurage är en underskattad egenskap. När jag söker på ordet åå Wikipedia läser jag följande: "Att ha civilkurage innebär att ha mod att stå för sin mening även när det innebär en personlig risk, förmågan att stå upp för sina värderingar, trots vetskap om öppet eller latent motstånd från omgivningen".
Det finns förstås massor av exempel på människor som har civilkurage. Vilhelm Moberg är ett bra exempel, Åsa Moberg och Jonas Gardell är andra.
Annars tycker jag att det mesta är strömlinjeformat och oerhört mainstream.
Följden av detta är ett samälle där tysthetens fega ansikte råder.

För övrigt har Anticimex varit här idag. Ett gäng med getingar har haft fri lek på min vind och byggt ett jättebo under sommaren. Men nu ska de döden dö.

Dagens känsla

Jag har en snäll vän som heter Hans-Örjan. Vi har känt varandra i rätt många år nu. När min Olli hade dött så hastigt och hemskt så fanns H-Ö där och tröstade. Han ringde hela tiden för att kolla hur det var och för att försäkra sig om att jag fick hjälp och stöd av min omgivning.

Hans värme och medkänsla i en av de svåraste stunderna i mitt liv kommer jag aldrig att glömma. 

Idag städade jag bland en hög med papper och hittade då några utskrifter med Barbro Hörbergs texter som han mejlade en gång. 

Satte mig att läsa och hittade bland annat dessa slutrader i en av texterna. De fångade mig direkt, liksom de fångade känslan i den här dagen.

" Jag längtar efter en vacker dag

när ingen ställer den andre till svars

och att glädjas över att solen går ned

fastän jag inte varit duktig".

Barbro Hörberg

Något vackert varje dag

Det kan vara rätt svårt att göra varje dag vacker men man kan ju försöka.

För min del är dagens vackraste det medkännande mejl jag fick från en person som jag egentligen inte känner så väldigt väl. 

Därför värmer det kanske också extra mycket att en medmänniska i periferin ger sig tid att skriva fint till mig.

För övrigt är jag på jakt efter en hemsk lukt. I helgen åt jag krabba och sen dess luktar det unkna skaldjur i köket. Jag har naturligtvis slängt skalen för länge sen, skurat i diskhon och sopskåpet men likt förbaskat luktar det skunk. 

Så åter till jakten...

En oenkel dag

Alla dagar är gubevars inte enkla.
Idag var en sån dag.
Sov dåligt i natt, tidigt uppe för hantverkarna var här och började bända loss söderväggens panel.
Jätteskönt att det blir gjort och det är snabba grabbar som jobbar järnet när de är här.
Bakade äppelmuffins och bjöd på till elvakaffet.

Men sen kom den krypande; den där oron och fladdret i magen.
Stekte torsk till middag, vek lite tvätt och läste lite.
Och så kom jag ihåg att låneböckerna skulle tillbaka till bibblan.
Men fortfarande det där fladdret.

Varför blev det som det blev?
Och hur ska det bli?

Dom kan ute i Hjärtlanda

Blev en fin söndag. Hantverksmarknad ute i Hjärtlanda (by utanför Sävsjö) och där fanns mycket fint att köpa.

För min del blev det fantastiska vantar, silverring, oumbärligt litet spillkum, krokat hjärta och ett maffigt armband.

Dom kan ordna till det där ute vid den gamla medeltidskykran. Det är inte första gången det var hantverksmarknad och andra gånger är det medeltidsdagar. 

Gemensamt är att det alltid är lika trevligt.

Efteråt drack Helena och jag kaffe hos mamma och stickade en stund.

Rofyllt och vackert och en stund att längta tillbaka till.

Den jag kunde blivit kär i.

Blev en trött och långsam dag.
Stickat och läst och snackat i telefon.
Och nu ligger jag i sängen och ska försöka sova.
Läser en dikt ur Hammarskjölds "Vägmärken". Jag säger det, den mannen hade jag kunnat bli kär i.

Så här skrev han den 3 december 1960. Det är vackert så det skär i hjärtat.

Vägen,
du skall följa den.

Lyckan,
du skall glömma den.

Kalken,
du skall tömma den.

Smärtan,
du skall dölja den.

Svaret,
du skall lära det.

Slutet,
du skall bära det.

En regnig dag...

...som denna är det mys i soffan som gäller. Och vad är väl bättre då än en leverpastejmacka och te efter att ha gjort nödvändiga sysslor.

Visst finns det änglar...

Ända sen i våras har det varit bestämt att jag ska byta panel, fönster och dörr på söderväggen av mitt hus. Offert är klar och det är min favvosnickare som ska göra jobbet.
Vi hade också bestämt att jag skulle måla panelen en gång så att det bara återstår en stryknng när den väl är på plats.
Men, men eftersom mitt liv är som det är just nu så har jag inte orkat att måla. Jag har inte haft kraften att gå ut i garaget och börja fixa med färg och panel.
Därför ringde jag till snickaren i onsdags och sa att vi får nog ställa in hela arbetet. Det går ju inte att sätta upp enbart grundmålade bräder och tro att det ska hålla hela vintern.
Snickaren mumlade bara i telefonen men ringde upp igen idag och meddelade att han tänkte måla all panel i helgen på sin fritid. Bara för att han visste hur jag hade det så ville han hjälpa mig med det.
Jag grät förstås en skvätt.
Tänk vilka människor det finns och så fantastiskt att få en sådan gåva av någon.
Jag är så otroligt tacksam.

Sömnlös i Sävsjö

Usch, vilken natt.
Var vaken i fem timmar och när jag äntligen somnade vaknade jag av mardrömmar.
Sen blev det äntligen morgon och jag kunde ta tag i dagen.
En dag som bland annat innebar att jag var med sonen och hans sambo och kollade på ett hus.
Det var vackert men mycket att göra på det.

Utan tro är det omöjligt

Jag är glad att jag har så många vänner.
Och i dessa oroande bekymmerstider så betyder de mer än någonsin.
Idag blev det förmiddagskaffe med vännen Karin, lunch med två jobbarkompisar/vänner och middag hos min vän Margareta. Fast jag sov i tre timmar, mellan lunchen och middagen. Orkar inte vara aktiv hela dagar ännu.
På kvällen blev det samtal med min syster, den bästa av vänner.
Finns inget bättre än goda samtal med de jag tycker om.

För övrigt måste man tro att allt ska bli bra.
Utan tro är vi människor förlorade.

Tacksamhetsdag

Vissa dagar är inte så mycket att hänga i julgranen.
Då tänker jag på allt jag har att vara tacksam för.

• Min skaparlust.
• Mitt skrivande.
• Alla fina vänner.
• All kärlek som kommer mig till mötes.
• Att jag inte har några rynkor i pannan.
• Älskade, älskade lilla Amanda.
• Barnen, mamma och min syster och hennes barn.
• Att jag är frisk.
• Att jag bor i Sverige.

Sen finns det en stor tacksamhetsgrej som kunde fylla ett helt blogginlägg. Och det är karma, det man sår det får man skörda.  Man kan också uttrycka det som så att hut går hem.

Kära hälsningar från en som är trött nu.

Ibland är det bra att byta fokus och titta utåt.